Besvikelser, smärta och lidande är förmodligen de svåraste sätten att lära sig någon lektion men om jag är ärlig är det dem bästa sätten att lära sig vad som är viktigt.

Den magtorkande känslan i djupet av ditt hjärta, de okontrollerbara tårarna, det ögonblicket av fullständig förtvivlan när du känner att du har misslyckats med dig själv eller du utnyttjats eller tillfälligt hjärnfrysning efter en chockerande verklighet av en situation eller en person , det är dessa ögonblick som du faktiskt behöver för att aldrig låta dig böja dig till den nivån igen. Denna känsla kommer att hemsöka dig varje gång du möter en liknande situation, som en alarmklocka som slocknar varje gång du är i fara och den kommer att påminna dig om hur du kände, vad du gick igenom, hur lång tid det tog att komma över det och i det ögonblicket kommer du att inse vad som är viktigt. Du kommer att sätta dig själv först. Du lovar dig själv att aldrig känna så igen.

Du blir besviken på många människor men det är så du lär dig att inte göra ursäkter för de du bryr dig om om de inte behandlar dig med respekt. Du lär dig att inte ge någon nytta av tvivel om de ständigt ger dig skäl att tvivla på dem. Du lär dig att du inte har mycket kvar i din tank för människor som är i ditt liv av fel skäl. Du kommer äntligen att lära dig att säga adjö och köra ensam.

Ditt liv kommer inte alltid att lära dig de viktiga lektionerna på ett ömt sätt och det är kanske inte så du ska lära dig sådana livsförändrade lektioner. Det är därför de saker som skakar oss mest är saker som lever med oss. Händelserna som förändrar oss och de omständigheter som tvingar oss att möta vår rädsla, våra demoner eller våra svagheter kommer inte på ett subtilt och tröstande sätt, de kommer in som en storm som torkar bort allt du en gång visste och trodde på. De kommer in och vänd allt så att du kan se saker från ett helt nytt perspektiv.

Och kanske är det lite orättvist att varje gång vi måste lära oss något så värdefullt, vi måste gå igenom en orkan av känslor eller våra liv måste falla isär men om det kommer att rädda oss från en livstid med samma besvikelser eller misstag, då kanske är det värt det.

Om smärta är en oundviklig del av livet, är det minsta vi kan göra att försöka minimera den. Vi kanske inte kan få det rätt varje gång eller sniffa smärtan från miles bort och springa, men kanske kan vi pansar oss med verktyg som styrka, motståndskraft, visdom, logik och tro så att vi kan skydda oss från svårighetsgraden eller dessa tragedies kväll.

Kanske väljer vi inte vår smärta eller vårt lidande men vi kan välja hur vi ska klara av dem, vi går tillbaka till de svåra lektionerna och vi kommer ihåg vad som är viktigt, vi kommer ihåg vad som är värt att lida för och plocka upp oss igen snabbare varje gång för att vi är väl utrustade. Vi är väl förberedda.